Kom att tänka på att det var länge sedan ni fick någon information om mina hälar

Det gör fortfarande ont där nere. På en punkt under vänster häl till höger i färdriktningen, och på en annan punkt under höger häl till vänster i färdriktningen. Och bara därför har jag blivit en jävel på att spinna. Känner mig som en atletisk drottning på spinningcykeln, och jag blir lika förvånad varje gång över att inte ledaren säger något när jag lämnar passet. Hur är det möjligt? De kan vara avundsjuka, jag vet inte. Avundsjuka människor är dåliga på att ge bekräftelse, det är något jag har lärt mig. De suger verkligen på det. Inte minsta lilla uppmuntrande ord, bara galla kommer sipprande ut genom deras rosenknoppar till munnar. Och vad är problemet? Med aldrig så lite träning skulle de kunna vända den bittra pannkakan och bli jättebekräftande och trevliga. De skulle, par example, kunna ha en liten fusklapp med fraser som: 'Du är sjukt snygg i position två, hur gör du egentligen?' Och kanske: 'Hur har du lyckats lära dig tekniken så perfekt, du höjer dig verkligen över mängden här inne!'

Då skulle jag berätta att jag bara är en helt vanlig femtiotvåårig trebarnsmamma och lärare med hälsporrar och celluliter, och att livet faktiskt inte går ut på att spinna snyggast av alla, och att det bara är något jag råkar göra för att jag har en talang som jag inte kan hjälpa, men att de inte ska oroa sig, för de duger som de är. Med eller utan spinningtalang.

Vilken position är ni snyggast i?

Kom att tänka på min blogg

Den ignorerade kraken.

Det är bara det att livet utanför min blogg är så händelserikt att jag inte har tid. Ta nästa lördag, till exempel, då ska jag till Stockholm och heja på alla som ska springa halvmaran, så då kommer jag definitivt inte ha tid att blogga.

Sedan har vi ju alla karlar jag måste spana på hela tiden. Det tar sin beskärda tid, och praktiskt taget all min energi. Det är så det är att vara singel. De som säger att det inte finns några karlar har inte öppnat ögonen, för det kryllar av dem. Hejsan svejsan, säger jag när jag möter någon, och det blir många hejsansvejsan varje dag. Säkert femtio.

Hur gör ni när ni raggar?